Publicerat: 2019-12-06 (återpublicerad och reviderad 2024-09-17)
Renoveringen av Stockholms Slott
Vår medarbetare Tomas Bergstrand följde med ansvarig byggnadsantikvarie vid en visning av den pågående fasadrenoveringen av Stockholms Slott.
En befintlig byggnad behöver vårdas och underhållas för att behålla sitt värde, både ekonomiskt och kulturhistoriskt.
Antikvarien inventerar objektet, bedömer vad som har kulturella värden och föreslår hur framtida underhåll ska ske och med vilka intervall.
När det gällar Stockholms Slott så krävs ett omfattade arbete för att identifiera olika byggnadsmaterial, tidigare kulörer och byggteknik.
De flesta anser att Stockholms Slott och bebyggelsen på Stadsholmen (Gamla Stan) är värd att vårda och bevara även om flera arkitekter och samhällsbyggare
genom åren har föreslagit radikala förändringar där allt gammalt skulle rivas och ersättas med en mer "funktionell" och bilvänlig stad.
Numera klassificeras Stockholms Slott under kategorin "blå". Läs mer om klassifiering av bebyggelse längre ner i bloggen.
foto: Bergstrand Fastigheter & Kulturvård AB
Den pågående fasadrestaureringen av Stockholms slott är den största i modern tid, hela restaureringen beräknas ta nästan 50 år.
I restaureringsarbetet åtgärdas slottets skadade fasadsten på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras.
Vid behov åtgärdas även plåtdetaljer och fönster. I samband med restaureringen har ett större putsprov gjorts.
Valet av kulör – en varmrosa ton som står sig fint mot stenen – var komplext och baserades på estetiska, historiska och tekniska grunder.
foto: Bergstrand Fastigheter & Kulturvård AB
illustration: Annika Gudmundsson
Klassificering av byggnader och varsamhet enligt Plan– och bygglagen
Historiskt sett så har marknaden tillsammans med styrande politiker haft stort inflytande över stadsbildens utveckling.
Allmänhetens tvekan till stora förändringar har inte alltid beaktats.
Väl fungerande stadsmiljöer har rivits och ersatts med nya byggnader och nya idéer.
Numera är de flesta överens om att varsamhet krävs vid ändring av städer och dess byggnader.
Plan– och bygglagen innehåller delar som har för avsikt att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.
I olika kommuner klassificeras byggnader enligt olika system. I exempelvis Stockholms Stad så har Stadsmuseet inventerat och klassificerat
byggnader uppförda innan 1990. Kortfattat innebär klassificeringen: Blått är den högsta klassen och
omfattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är
särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. En gulklassning på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta innebär att
fastigheten har bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.
För mer information om klassifiering i Stockholm:
Klassificeringskarta
Bygglovsritning: Pahl 7 - klassificering gul
Fastigheten Pahl 7 i Stockholm är en ganska typiskt exempel på hur en fastighet ändras över tid.
Byggnaden uppförs under 1880-talet med rikt utsmyckad fasad.
Under 1970-talet renoveras fasaden.
I samband med detta tas nästan all utsmyckning bort och byggnaden får helt annan enklare gestaltning.
2014 beviljas bygglov för nya balkonger.
En varsam ändring enligt gällande lagstiftning.
foto: Bergstrand Fastigheter & Kulturvård AB
Fastighet: Pahl 7 - Stockholm
Klassificering: gul
Historia: Nybyggnation 1883,
En exempel på ändring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är Rådhuset i Stockholm. Ritat av arkitekt Carl Westman och uppfört 1905.
2005 beviljas bygglov för tillbyggnad och inglasning av innergårdar i modern stil.
foto: Bergstrand Fastigheter & Kulturvård AB
Fastighet: Fruktkorgen 1 - Stockholm
Klassificering: blå
| 
